alternativ-pressbild-på-Erik-Lundin---fotograf-Joel-Nyström.png
 

Musikbranschen
i siffror

Statistik för 2015

 

Förord

Den 16 januari 2010 vände det. Branschen informerade om att intäkterna från inspelad musik under 2009 hade stigit med 10 procent. Var det ett trendbrott? Efter nästan ett decennium med vikande siffror kom äntligen ett besked om tillväxt. Bland de digitala tjänster som stod för stark tillväxt fanns Nokias Comes With Music och det svenska bolaget Spotify.

Samma år, 2010, grundades Musiksverige och efter releasefesten den 9 november blev det organisationens första uppgift att ta fram tillförlitlig statistik på hur hela musikbranschen utvecklades ekonomiskt, inte bara intäkterna från inspelad musik. Den metodik vi tog fram används nu även av andra kreativa näringar och den har dessutom inspirerat flera av våra nordiska grannländer.

Jag vill tro att vi redan då förstod vikten av att många år senare kunna blicka tillbaka på trovärdig branschstatistik. När vi nu har statistik för sju år (2009-2015) har det mycket riktigt blivit ett centralt verktyg för att i ekonomiska termer förklara hur vi fungerar och åt vilket håll vi är på väg.

Som framgår av rapporten är tillväxten fortsatt mycket stark. Vi hoppas att kunskapen om vår ekonomiska historia skapar förutsättningar för politiken och omvärlden att förstå vilka utmaningar som finns även i en bransch i medvind.

Ludvig Werner
Styrelseordförande Musiksverige

Om Musiksveriges statistik

Musikbranschen i siffror – statistik för 2015 visar liksom tidigare statistikrapporter från Musiksverige den svenska musikbranschens omsättning i form av intäkter som genererats via laglig distribution på den inhemska marknaden och exportmarknaden. Branschspecifika ord och termer går att finna längst bak i rapporten.

Rapporten analyserar den svenska musikbranschens omsättning sedan 2009, med fokus på det senaste årets intäktsutveckling, utifrån de tre kategorierna upphovsrättsliga intäkter, intäkter från inspelad musik och konsertintäkter.

Både intäkter från inspelad musik och konsertintäkter avser hela marknaden och priset mot konsument.

Den totala omsättningen för den samlade musikbranschens alla genrer inkluderar:

  1. Upphovsrättsliga intäkter som genereras när musik framförs exempelvis i radio, på tv, internet eller i bakgrunden på restauranger eller andra offentliga utrymmen.
  2. Intäkter för inspelad musik som säljs i form av prenumerationsabonnemang på strömmad musik, eller som fysiska skivor eller nedladdningar.
  3. Konsertintäkter i samband med festivaler och konserter.

Vidare redovisar rapporten intäkterna uppdelade på inhemsk respektive utländsk försäljning. Med inhemsk musikförsäljning avses betalningar för musikkonsumtion i Sverige. Det betyder att exempelvis konsertintäkter från svenska artister liksom exempelvis de utländska artisterna One Direction eller Ariana Grande som spelade i Sverige 2015 inräknas i den inhemska marknadens intäkter, medan svensk musik som framförts i utlandet räknas som exportintäkter – i de fall intäkterna tas upp i Sverigeregistrerade bolag. Svenska rättighetshavare som får sin musik framförd exempelvis i radio, på tv eller via internet utomlands utgör alltså exempel på upphovsrättslig musikexport. Vid exempelvis ett svenskt musikbolags licensiering till en part i ett annat land, uppstår en exportintäkt för inspelad musik hos det svenska bolaget.

En arbetsgrupp har levererat data och även granskat rapporten. Arbetsgruppen har i likhet med tidigare år bestått av experter i Musiksveriges medlemsorganisationer.

Ekonomie doktor Linda Portnoff, vd på Musiksverige, har sammanställt statistiken och författat rapporten. Sofia Thurn, projektledare på Musiksverige, har koordinerat arbetet.

Musiksverige har publicerat statistikrapporter sedan 2012. Sedan dess har statistiken uppdaterats årligen. Samma mätmetoder har över lag tillämpats från år till år, vilket ger en jämförbarhet över tid. I de fall en metod har ändrats har även historiska data omräknats utifrån den nya metoden för att bevara jämförbarheten.

Musiksveriges samtliga tidigare rapporter finns tillgängliga på musiksverige.org.

UPPHOVSRÄTTSLIGA INTÄKTER

Upphovsrättsliga intäkter är ersättning för musikanvändning exempelvis i radio och tv, dataspel, reklamfilm, på internet eller i bakgrunden på restauranger. Intäkterna tillfaller kompositörer, arrangörer, textförfattare, musiker, artister, musikförlag, musikbolag och producenter.

2015 stod upphovsrättsliga intäkter för 25 procent av musikbranschens totala omsättning. De upphovsrättsliga intäkterna uppgick till 2,3 miljarder kronor, vilket motsvaras av en ökning med sju procent jämfört med 2014. Det är framförallt exportintäkterna som bidragit till uppgången. Totalt växte de med 14 procent jämfört med föregående år till 778 miljoner kronor.

De upphovsrättsliga intäkterna i Sverige idag drivs av onlineutvecklingen. För bara tre år sedan såg det annorlunda ut. Då var exempelvis intäkterna från användning av bakgrundsmusik i offentliga sammanhang större än de sammanlagda intäkterna från strömmande musiktjänster, webbradio, poddar och musik i rörlig bild online. Tittar vi ännu längre tillbaka var så kallade mekaniska rättigheter förknippade med mångfaldigande av fysisk exemplarframställning en intäktskälla att räkna med. Sedan 2009 har denna typ av upphovsrättslig intäkt halverats. Marknaderna för musikanvändning förändras, och på senare år har synkroniseringsrättigheter gett växande intäkter till musikrättighetshavarna.

Diagrammet och tabellen i den följande framställningen visar de upphovsrättsliga intäkternas utveckling över tiden. Intäkterna kan indelas i sex övergripande kategorier. Framföranderättigheter är den enskilt största kategorin. Den utgörs av intäkter från licenser för användning av bakgrundsmusik på restauranger, hotell, konserter och biografer och andra offentliga miljöer, samt musik i kommersiell och public service-tv, radio och närradio. De totala intäkterna för denna användning uppgick år 2015 till drygt 1,3 miljarder kronor.

När musik konsumeras online, via exempelvis Spotify eller iTunes uppstår tekniskt sett både en typ av framförande och en typ av mekanisering. De intäkter som skapas till följd av onlinelyssnandet följer vi i kategorin online. Onlineområdet uppgick 2015 till 482 miljoner kronor. Tillväxttakten mattades av från 30 procent mellan 2013 och 2014 till 20 procent mellan 2014 och 2015.

Intäkterna från licensiering av mekaniska rättigheter minskade med ungefär en femtedel jämfört med 2014, vilket hänger samman med att försäljningen av musik i fysiska exemplar minskar. De mekaniska upphovsrättsliga intäkterna uppgick till 135 miljoner kronor 2015.

Intäkter från synkroniseringsrättigheter ökade för andra året i rad, från 171 miljoner kronor 2014 till 210 miljoner kronor år 2015 vilket motsvaras av en uppgång på 23 procent. De svenska musikförlagen ser en ökande trend generellt samtidigt som det sker en del omfördelning av marknadsandelar mellan musikförlagen på de stadigare delarna såsom mekaniska-, framförande- och onlinerättigheter där det råder fortsatta internationella framgångar för svenska upphovspersoner. Synkroniseringsrättigheterna brukar sägas fluktuera kraftigt mellan åren, men har på exportsidan fyrdubblats sedan 2010.

Privatkopieringsersättning och vidaresändningsersättning uppgick till 59 miljoner kronor. Kabelersättningar nästintill fördubblades jämfört med föregående år samtidigt som kopieringsrelaterade intäkter minskade. Detta då kopiering för enskilt bruk minskar till förmån för strömmad konsumtion. Den sammantagna uppgången var 28 procent.

Kategorin övriga intäkter inbringade 93 miljoner kronor under 2015. De utgjordes av intäkter från flera olika områden – till exempel grafiska rättigheter i form av notlicenser, vissa rättigheter till live, merchandise samt biblioteks- och fonogramersättning. Grafiska rättigheter minskar enligt trenden och jämnt fördelat hos förlagen.

Data kommer från Stim, NCB, SAMI, Ifpi Sverige, Musikförläggarna och Copyswede.

Jämförelse 2014 & 2015

Upphovsrättsliga intäkter 2015 jämfört med 2014 (miljoner kronor samt procentuell förändring).

Upphovsrättsliga intäkter 2015 jämfört med 2014 (miljoner kronor samt procentuell förändring).

Utveckling av UPPHOVSRÄTTSLIGA INTÄKTER

Upphovsrättsliga intäkter 2009–2015 (miljoner kronor)

Upphovsrättsliga intäkter 2009–2015 (miljoner kronor)

 Framföranderättigheter   Online   Mekaniska rättigheter   Synkroniseringsrättigheter mm   Privatkopiering och vidaresändning 
 Övrigt (grafiska rättigheter mm och biblioteksersättning) 

INTÄKTER FRÅN
INSPELAD MUSIK

Intäkter från inspelad musik kommer från försäljning av musikinspelningar i olika format såsom cd-skivor, nedladdningar och strömningar. Siffrorna avspeglar vad slutkonsumenterna betalar för musik i detaljhandeln men för att undvika dubbelräkningar har upphovsrättsandelen av den inspelade musikens intäkter brutits ut och redovisats tillsammans med övriga upphovsrättsliga intäkter.

Totalt uppgick intäkterna från inspelad musik till knappt två miljarder kronor, vilket är en ökning på 12 procent mot föregående år. Förklaringen ligger främst i ökade intäkter från strömmad musiklyssning samt ökade intäkter från utlandet.

På den inhemska marknaden ökade intäkterna från inspelad musik till knappt 1,6 miljarder kronor, och exportintäkterna – som framför allt avser licensintäkter från utlandet till svenska musikbolag – ökade till 426 miljoner kronor.

Diagrammet nedan visar de inspelade intäkternas utveckling från 2009 fram till och med 2015 och har tagits fram med hjälp av data från musikbolagens intresseorganisation Ifpi Sverige och bygger på antaganden om marknaden för strömmad musik när det gäller antal månatliga Spotifyprenumeranter.

I diagrammet nedan visas fördelningen av intäkter från inspelad musik i olika format på den inhemska marknaden över tidsperioden 2009–2015. Vi ser hur konsumtionen i Sverige skiftat från fysiska och nedladdade format till strömmade musiktjänster, och 85 procent av intäkterna kommer i dag från strömmade musiktjänster. I huvudsak kommer dessa intäkter från Spotify-abonnemang.

Försäljningen av musik i fysiska format – främst cd:s och vinyler, men även musikrelaterade dvd:er var knappt en halv miljard kronor.

Fördelning 2012–2015

Intäkter från inspelad musik 2012–2015 (miljoner kronor)

Intäkter från inspelad musik 2012–2015 (miljoner kronor)

 Export   Inhemskt 
 

Fördelning av intäkter från inspelad musik

Fördelning mellan intäkter från inspelad musik i olika format på den inhemska marknaden 2009–2015.

Fördelning mellan intäkter från inspelad musik i olika format på den inhemska marknaden 2009–2015.

 Nedladdad försäjning   Strömmad försäjning   Fysisk försäjning 

KonsertINTÄKTER

Konsertintäkterna har i den här rapporten estimerats utifrån data från Statistiska centralbyråns enhet för näringslivets struktur [1] när det gäller den inhemska marknadens intäkter, och momsstatistik inom samma kod när det gäller exportmarknaden. Musiksverige har därefter bearbetat intäkterna genom att reducera dem till 80 procent eftersom datamängden från Statistiska Centralbyrån även inkluderar verksamheter utanför musikbranschen. [2]

Med inhemska konsertintäkter avses biljettpriser för konserter och festivaler i Sverige. Med konsertrelaterad export avses intäkter till Sverigeregistrerade bolag för svenska artisters konserter och turnéer i utlandet.

I likhet med tidigare år stod konsertintäkterna 2015 för drygt hälften av de totala intäkterna. De uppgick till 4,8 miljarder kronor och representerade därmed 53 procent av musikbranschens samlade intäkter från den inhemska marknaden och exportmarknaden. Konsertintäkterna ökade med 14 procent från år 2014, vilket är den största uppmätta ökningen någonsin på konsertområdet sedan Musiksveriges mätningar sedan 2007. Drygt en tiondel av de totala konsertintäkterna, 542 miljoner kronor, kom från konserter och turnéer utomlands. [3]

Några av de tendenser på liveområdet som Stim ser är att nya festivaler fortfarande dyker upp, och framför allt inom så kallad Electronic Dance Music, EDM. Tidigare har dessa festivaler ägt rum i Sveriges största städer. Nu etablerar de sig även i mindre städer som exempelvis Örebro. Endagarsfestivalsformatet förefaller passa publiksegmentet bra.

En annan observation är att festivaler som tidigare varit beroende av försäljning av förköpsbiljetter har omstöpts till gratisfestivaler med en nedbantad artistbudget där pengar tas in på annat sätt än via biljettförsäljning.

 

Konsertintäkternas utveckling

Konsertintäkternas utveckling 2007–2015 (miljoner kronor)

Konsertintäkternas utveckling 2007–2015 (miljoner kronor)

 Konsertintäkter i Sverige   Konsertintäkter från utlandet 

Sammanfattning
MED AVSLUTANDE REFLEKTIONER

Den svenska musikmarknaden omsatte nästan 9,2 miljarder kronor 2015, vilket motsvarar en ökning på cirka 13 procent jämfört med året innan. Den starka utvecklingen drevs dels av större intäkter från konserter och festivaler som är det enskilt största intäktsområdet, och dels av den starka exporten.

Om vi analyserar musikbranschintäkterna ur ett exportperspektiv ser vi att den procentuella fördelningen förändras. Här stod de upphovsrättsliga intäkterna för 45 procent av den totala exporten (778 miljoner kronor), följt av konsertintäkter 31 procent (542 miljoner kronor) och intäkter från inspelad musik 24 procent (426 miljoner kronor).

Exporten på drygt 1,7 miljarder kronor år 2015 stod för 19 procent av den svenska musikbranschens totala omsättning. Det är den högsta exportandel som har uppmätts sedan 2009. Sammantaget ökade den svenska musikexporten under året med knappt 300 miljoner kronor vilket innebär en 21 procentig ökning jämfört med 2014.

Musikbranschens intäktsutveckling hänger också samman med den svenska kronans växelkursutveckling. Generellt gäller att när kronan är svag gentemot en utländsk valuta ger det exporten en skjuts i positiv riktning. Trots att kronans växelkurs varit stark sedan finanskrisen över perioden 2009–2013 har ändå musikexportintäkterna ökat för vart och ett av dessa år. Sedan första kvartalet 2013 har kronan dock försvagats gentemot en viktad korg av olika valutor, vilket gynnat den svenska exporten. Under 2015 stärktes kronan något mot euron men den fortsatte att försvagas mot dollarn. Exempelvis fördubblades intäkterna från USA till upphovspersoner och förlag från 2014 till 2015.

I diagrammen nedan ser vi först den svenska musikbranschens samlade intäkter från export och hemmamarknad uppdelade på intäktsslag. Därefter presenteras de samlade intäkterna nedbrutna för den inhemska marknaden och exportmarknaden.

Totala intäkter 2015

Fördelning av musikbranschens totala intäkter 2015 från inhemsk marknad och export, uppdelad på intäktsslag.

Fördelning av musikbranschens totala intäkter 2015 från inhemsk marknad och export, uppdelad på intäktsslag.

 

Musikexportens intäktsfördelning

Svenska musikexportens intäktsfördelning 2015 (procent, miljoner kronor). 

Svenska musikexportens intäktsfördelning 2015 (procent, miljoner kronor). 

 

MUSIKMARKNADENS INTÄKTSUTVECKLING

Svenska musikmarknadens intäktsutveckling 2009–2015 (miljoner kronor)

Svenska musikmarknadens intäktsutveckling 20092015
(miljoner kronor)

 Konsertintäkter   Upphovsrättsliga intäkter   Intäkter från inspelad musik 

exportMARKNADENS INTÄKTSUTVECKLING

Svenska exportmarknadens intäktsutveckling 2009–2015 (miljoner kronor). 

Svenska exportmarknadens intäktsutveckling 20092015
(miljoner kronor). 

 Export   Inhemskt 

ordlista

Mekaniska rättigheter

Upphovspersonens rätt att erhålla ersättning för sitt verk då hen överlåtit rätten att mångfaldiga det digitalt eller på exempelvis cd, vinyl och dvd.

Merchandise

Merchandise är ett engelskt begrepp för exempelvis t-shirts, posters och leksaksfigurer som säljs med artistens logga eller namn, ofta i samband med turnéer eller konserter men även via artistens webbplats eller andra återförsäljare.

Musikbolag

Musikbolag arbetar bland annat med att hitta och utveckla artister, spela in musik samt ansvara för marknadsföring och försäljning av musik. Indiebolag är en förkortning av independentbolag och avser de musikbolag som är helt fristående och oberoende av majorbolagen. 2015 är majorblagen Universal Music Group, Sony Music Entertainment och Warner Music Group.

Musikförlag

Musikförlag arbetar på uppdrag av låtskrivare, kompositörer och textförfattare. Musikförlaget tillvaratar och representerar rättigheterna till upphovspersonens musik så att de får ersättning för nyttjandet av sina musikaliska verk. Musikförlagen marknadsför musiken till olika användare inom en rad områden, bland annat genom synkronisering i film, tv och reklam och utgivning av noter och låttexter.

Närstående rättigheter

Upphovsrättslagen ger artister och musiker som medverkar på en inspelning och den som producerat inspelningen ett upphovsrättsligt skydd, både ideellt och ekonomiskt. En artist som själv skrivit, framfört och producerat sin musik är såväl upphovsperson som innehavare av närstående rättigheter.

Offentligt framförande

Offentligt framförande sker när musik framförs för en publik på en konsert eller spelas upp från till exempel tv, dator, radio eller skiva i exempelvis en butik, på en arbetsplats eller restaurang.

Onlineförsäljning

Med onlineförsäljning menas försäljning av musik via digitala musiktjänster som till exempel iTunes (nedladdad musik) och Spotify (strömmad musik). I denna kategori inkluderas också vissa intäkter från webb-tv och webb-radio såsom SVT Play och SR Webb och andra liknande tjänster.

Privatkopieringsersättning

Privatkopieringsersättningen gör det möjligt att kopiera och spela in musik, film och tv för privat bruk samtidigt som de upphovspersoner vars arbete kopieras kompenseras för detta. Enligt EU-lagstiftningen tillåts privatkopiering endast om upphovspersonernas inkomstbortfall som en följd härutav kompenseras. Privatkopieringsersättningen betalas av den bransch som tillverkar och säljer produkter som kan användas för privatkopiering, som till exempel cd/dvd-skivor, mp3-spelare, externa hårddiskar, usb-minnen, mobiltelefoner och digitalboxar med inbyggd hårddisk.

Synkronisering

En synkronisering sker när man sammanför musik med en bildproduktion, exempelvis film, tv eller reklam. För att musiken ska få användas i produktionen ska tillstånd erhållas från upphovspersonen, artisten, dennes musikförlag eller musikbolag.

Strömmad musik

Exempel på strömmande musiktjänster är Spotify, Apple Music och Tidal. Strömning av musik (streaming) är när ljudfilerna skickas från en webbtjänst, via internet, till mottagarens dator, mobiltelefon etcetera där filerna spelas upp i realtid samtidigt som de skickas från webbtjänsten. Man kan då lyssna på musiken direkt utan att först ladda ner hela filen.

Upphovsrättsliga intäkter

Upphovsrättsliga intäkter är ersättning till rättighetshavare för att deras musikaliska verk kopieras eller framförs för allmänheten exempelvis i radio eller på konserter.

Vidaresändnings- eller kabelersättning

När en tv-kanal vidaresänds i kabel-tv-nät har rättighetshavarna rätt till ersättning för nyttjandet från de som vidaresänder kanalen. 

NOTFÖRTECKNING

1
Närmare bestämt med hjälp av omsättningsstatistik inom SNI-kod 90.02 Stödföretag till artistisk verksamhet.

2
En närmare redogörelse för hur denna procentsats fastställts finns att ta del av i Musikbranschen – metodutveckling. Rapporten finns tillgänglig här.

3 
Både svenska och utländska konsert- eller managementbolag hjälper till att organisera och administrera vissa svenska artisters och musikers framföranden i utlandet. När svenska artister samarbetar med utländska agenter, management och/eller arrangörer, utgörs den konsertrelaterade exportintäkten till Sverige endast av artistgaget. Detta skiljer sig alltså från konserter som genomförs i Sverige, där omsättningen motsvaras av hela värdet av de sålda biljetterna.

Bildförteckning

Erik Lundin Foto: Joel Nyström
Seinabo Sey Foto: Andreas Öhlund & Maria Therese
Nina Kinert Foto: Mathias Johansson
Amason Foto: Tobias Centerwall
Andrea Tarrodi Foto: Louisa Sundell
Sven-Bertil Taube Foto: Lina Eidelberg 

Om musiksverige

Musiksverige är intresseorganisationen som kommunicerar och driver musikbranschens samlade frågor. Vi enar artister, kompositörer, textförfattare, musiker, managers, producenter, musikbolag, musikförlag och musikutbildningar i Sverige. Vår uppgift är att ge den svenska musiken bästa möjliga förutsättningar att skapas, utvecklas och spridas, bland annat genom samverkan med andra kreativa branscher, myndigheter och departement.

Grundare är FST (Föreningen Svenska Tonsättare), Ifpi Sverige (International Federation of the Phonographic Industry), Musikerförbundet, Musikförläggarna, SAMI (Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation), SKAP (Sveriges kompositörer och textförfattare), SOM (Svenska Oberoende Musikproducenter), Stim (Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå) och Symf (Sveriges Yrkesmusikerförbund).

Nätverksmedlemmar är Föreningen Musikbranschutbildningar, MBIN (Music Business Independent Network), MMF (Music Managers Forum Sweden), Sveriges Dragspelares Riksförbund och SSES (Swedish Sound Engineers Society).

Läs mer om Musiksverige på musiksverige.org

Kontaktuppgifter

Linda Portnoff, vd Musiksverige
Mail: linda@musiksverige.org
Telefon: +46 (0) 70 465 89 46