Musikbranschen
i siffror

Statistik från musikåret 2017

 
 
musiksverige_skiss_hemsida_2500x25000px2.png
 
 

Förord

 

Vilken omsorg behöver en bransch vars ekonomiska tillväxt är så stark? Musikbranschen i siffror visar för 2017 en tillväxt på drygt 4 procent och den totala tillväxten sedan 2009 är nu 60 procent.

I november 2017 kom uppropen #närmusikentystnar och #visjungerut. Upprop som mycket tydligt visade att branschens sedan länge kända ojämställdhet bland annat skapat en tystnadskultur för omfattande sexuella trakasserier. Det var upprop som krävde att musikbranschen visade sin egen vardag betydligt mer omsorg än vad som hade varit fallet tidigare. För Musiksverige ledde detta till ett antal aktiviteter. Vi beslutade att fortsätta kartläggningen av fördelningen män/kvinnor i branschen över tid, vi skapade en rapporteringstjänst och support- tjänst för de som varit utsatta för övergrepp och för de som behövde och behöver hjälp att hantera denna typ av problem. Vi beslutade även att genomföra en fortsättning på det fokusgruppsarbete om jämställdhet vi inledde 2017. Självklart behöver vi göra mycket mer.

För att trygga den musikaliska och kulturella mångfald som inte alltid kan finansiera sig själv behövs också omsorg. I en värld där musik konsumeras mycket ofta men till låga ersättningar per gång blir det mycket tydligt att alla måste vara med och bidra. Detta oavsett om man är en global digital plattform, en etablerad streamingtjänst eller om man representerar den politiska maktens omsorg för rättsinnehavarens och musikskaparnas behov av en stark upphovsrätt med tydliga spelregler för marknaden.

Ludvig Werner
Styrelseordförande Musiksverige

Foto: Gustav Wiking / Skarp

 
 
forord 2.png
 
 

Musiksverige ska verka för en jämställd bransch utan utrymme för kränkningar, sexuella trakasserier eller övergrepp. Uppdraget är överordnat all annan verksamhet.

 
 
ska-verka.png
 

Om Musiksveriges statistik

 
 
 

Musikbranschen i siffror – statistik för 2017 visar liksom tidigare statistikrapporter från Musiksverige den svenska musikbranschens omsättning i hela världen i form av intäkter från musikanvändning som genererats via lagliga distributionskanaler. Förklaring till branschspecifika ord och termer hittar du längst bak i rapporten. Rapporten analyserar den svenska musikbranschens ekonomi sedan 2009, med fokus på det senaste årets intäktsutveckling, utifrån de tre kategorierna upphovsrättsliga intäkter, intäkter från inspelad musik och konsertintäkter. Både intäkter från inspelad musik och konsertintäkter avser hela marknaden och priset mot konsument.

Den totala omsättningen för den samlade musikbranschens alla genrer inkluderar:

1. Upphovsrättsliga intäkter som genereras när musik framförs exempelvis i radio, på tv, internet eller i bakgrunden på restauranger eller andra offentliga utrymmen.

2. Intäkter för inspelad musik som säljs i form av prenumerationsabonnemang på strömmad musik eller som fysiska skivor eller nedladdningar.

3. Konsertintäkter i samband med festivaler och konserter.

Vidare redovisar rapporten intäkterna uppdelade på inhemsk respektive utländsk försäljning. Med inhemsk musikförsäljning avses betalningar för musikkonsumtion i Sverige. Det betyder att konsertintäkter från svenska artister liksom utländska artister som framträdde i Sverige 2017 inräknas i den inhemska marknadens intäkter, medan svensk musik som framförts i utlandet räknas som exportintäkter – i de fall intäkterna tas upp i sverigeregistrerade bolag.

Vidare redovisar rapporten intäkterna uppdelade på inhemsk respektive utländsk försäljning. Med inhemsk musikförsäljning avses betalningar för musikkonsumtion i Sverige. Det betyder att konsertintäkter från venska artister liksom utländska artister som framträdde i Sverige 2017 inräknas i den inhemska marknadens intäkter, medan svensk musik som framförts i utlandet räknas som exportintäkter – i de fall intäkterna tas upp i sverigeregistrerade bolag. 

Svenska rättighetshavare som får sin musik framförd exempelvis i radio, på tv eller via internet utomlands utgör exempel på upphovsrättslig musikexport. Vid exempelvis ett svenskt musikbolags licensiering till en part i ett annat land, uppstår en exportintäkt för inspelad musik hos det svenska bolaget.

En arbetsgrupp har garanterat att korrekt data lämnats och samma grupp har även granskat rapporten. Arbetsgruppen har i likhet med tidigare år bestått av experter i Musiksveriges medlemsorganisationer.

Ekonomie doktor Linda Portnoff har sammanställt statistiken och författat rapporten. Mia Strandell, projektledare på Musiksverige, har koordinerat arbetet. Musiksverige har publicerat statistikrapporter sedan 2012. Sedan dess har statistiken uppdaterats årligen. Samma mätmetoder har tillämpats från år till år, vilket ger en jämförbarhet över tid. I de fall en metod har ändrats har även historiska data omräknats utifrån den nya metoden för att bevara jämförbarheten.

 
om-musiksverige.png
 
 

För att skapa kultur och musik som inte enbart finansierar sig själv, behövs en stark kulturpolitik med trygghetssystem för musiker och upphovspersoner. 

 
 
filip-barna.png

Foto: Filip Barna

 
 

Musikmarknaden 2017

 
  • Den svenska musikbranschens intäkter i Sverige och från utlandet uppgick under 2017 till 10,7 miljarder kronor och ökade med drygt sju procent motsvarande 429 miljoner kronor jämfört med föregående år.

  • Musikexporten stod 2017 för 2,1 miljarder kronor och ökade med sex procent jämfört med föregående år. Sedan 2009 har musikexporten fördubblats, från cirka en till två miljarder kronor.

  • Musikbranschens totala intäkter utgjordes 2017 till 56 procent av konsertintäkter (cirka 6 miljarder kronor), 25 procent av upphovsrättsliga intäkter (knappt 2,7 miljarder kronor) och 19 procent av intäkter från inspelad musik (cirka två miljarder kronor).

  • På sju år, mellan 2009 och 2017, har den svenska musikbranschens intäkter i Sverige och från utlandet ökat med drygt 60 procent motsvarande drygt 4 miljarder kronor.

 
 
musikmarknaden-2017.png
 
 

På sju år, mellan 2009 och 2017, har den svenska musikbranschens intäkter i Sverige och från utlandet ökat med 60 procent motsvarande nästan 4 miljarder kronor.

 
mark-kamalov.png
 

▲ Foto: Mark Kamalov

 

Upphovsrättsliga intäkter

 
 
 

Upphovsrättsliga intäkter är ersättning för musikanvändning exempelvis i radio och tv, dataspel, reklamfilm eller i bakgrunden på restauranger. Intäkterna tillfaller kompositörer, arrangörer, textförfattare, musiker, artister, musikförlag, musikbolag och producenter. 

2017 stod upphovsrättsliga intäkter för 25 procent av musikbranschens totala omsättning. De upphovsrättsliga intäkterna uppgick till 2,7 miljarder kronor, vilket motsvaras av en ökning med 8 procent jämfört med 2016. Det är framförallt exportintäkterna som bidragit till uppgången. Totalt växte de med 14 procent jämfört med föregående år och nådde över en miljard kronor. 

Diagrammet och tabellen i den följande framställningen visar de upphovsrättsliga intäkternas utveckling över tiden. Intäkterna kan indelas i 7 övergripande kategorier: framförande- rättigheter, online, mekaniska rättigheter, synkroniseringsrättigheter, privatkopiering och vidaresändning samt övrigt. 

Framföranderättigheter är den enskilt största kategorin. Den utgörs framförallt av intäkter från licenser för användning av bakgrundsmusik på restauranger, hotell, konserter och biografer och andra offentliga miljöer, samt musik i kommersiell och public service-tv, radio och närradio. Enligt rapporten Musikens effekter på konsumenternas beteende: En forskningsöversikt, använder fler kunder musik mer medvetet än tidigare och musik- valet påverkar lusten att konsumera. De totala intäkterna från framföranderättigheter uppgick år 2017 till drygt 1,6 miljarder kronor. Fler musikleverantörer och hårdare konkurrens från friköpt musik är två trendinslag inom bakgrundsmusikens område som sett en ökning på drygt 100 miljoner kronor jämfört med föregående år.

 

Stora globala trender såsom digitalisering och globalisering har fortsatt stor inverkan på intäktsutvecklingen i musikbranschen. När musik konsumeras online, via exempelvis Spotify eller Apple Music, uppstår tekniskt sett både en typ av framförande och en typ av mekanisering. De intäkter som skapas till följd av onlinelyssnandet följer vi i kategorin online. (Förutom när det gäller online-intäkter från utlandet som ingår i framförandekategorin på grund av en begränsning i nedbrytbarhet av denna data.) 

Digitaliseringen bidrar till att avstånden krymper i musikbranschen, precis som i övriga samhället. Nya marknader öppnar sig för musikskapare i hela världen. Drivkraften bakom en växande global musikmarknad handlar en hel del om streaming, med växande musiktjänster som Spotify, YouTube och Apple Music. Även inom rörlig bild sker stora förändringar. Vi lägger allt mer tid på att titta på rörlig bild online exempelvis Netflix, YouTube eller video i sociala medier, samtidigt som tittandet på linjär tv fortsatt att minska. Utvecklingen går snabbt och streamad video tar allt mer av en växande kaka, delvis på bekostnad av linjä

Onlineområdet uppgick 2017 till 557 miljoner kronor och ökade med 20 procent (jämfört med en sjuprocentig ökning året innan). Exportintäkterna ökade med 17 miljoner kronor från 111 miljoner kronor till knappt 128 miljoner kronor och den inhemska marknaden ökade med 76 miljoner motsvarande 22 procent. 

Intäkterna från licensiering av mekaniska rättigheter minskade med 15 procent från 159 miljoner kronor 2016 till 134 miljoner kronor 2017, medan synkroniseringsintäkterna ökade med 16 procent från 200 miljoner kronor år 2016 till 232 miljoner kronor 2017. Privatkopieringsersättning och vidaresändningsersättning minskade från 58 miljoner kronor 2016 till 50 miljoner kronor 2017, en sextonprocentig nedgång från föregående år vilken finner sin förklaring i en stor fordran som Copyswede har på elektronikbranschen på grund av en pågående tvist.

 
 

Upphovsrättsliga intäkter, SEK, 2009–2017 (miljoner kronor)

 
Upphovsrattsliga-1.png
Upphovsrattsliga-2.png
 
 

Kategorin övriga intäkter minskade från 87 miljoner kronor 2016 till 82 miljoner kronor 2017. Här ingår intäkter från flera olika områden, till exempel grafiska rättigheter i form av notlicenser, vissa rättigheter till live, merchandise, synkroniseringar samt fonogram ersättning. 

Data kommer från Stim, NCB, SAMI, Ifpi Sverige, Musikförläggarna och Copyswede (via Stim, SAMI och Ifpi) Sverige.

 
 

Upphovsrättsliga intäkter 2017 jämfört med 2016 (miljoner kronor, samt procentuell förändring)

 
Upphovsrattsliga-intakter.png
 
 
upphovsrttsliga-intkter.png
 
 

2017 stod upphovsrättsliga intäkter för 25 procent av musikbranschens totala omsättning.

 
austin-pacheco.png
 

▲ Foto: Austin Pacheco

 

Intäkter från
inspelad musik

 
 
 

Intäkter från inspelad musik kommer från försäljning av musikinspelningar i olika format, främst från prenumerationsabonnemang på strömmad musik, men också från försäljning av cd-skivor och ned­laddningar. Siffrorna avspeglar slutpriset (exklusive moms) som betalas av kunderna, men för att undvika dubbelräkningar har upphovsrättsandelen av den inspelade musikens intäkter brutits ut och redovisats tillsammans med övriga upphovsrättsliga intäkter. 

Totalt uppgick intäkterna från inspelad musik till drygt två miljarder kronor, vilket innebar en ökning med fem miljoner kronor jämfört med föregående år. 

Den inhemska marknadens intäkter uppgick i likhet med föregående år till drygt 1,6 miljarder kronor och intäkterna från utlandet minskade något, från 379 miljoner kronor 2016 till 375 miljoner kronor 2017.* 

Diagrammen visar de inspelade intäkternas utveckling från 2012 fram till och med 2017 och har tagits fram med hjälp av data från musikbolagens intresseorganisation Ifpi Sverige.

 

* Nedgången kan förklaras av att musikbolaget X5 som tidigare år stått för en stor del av onlineförsäljningen på exportsidan såldes till Warner under 2016. Denna försäljning görs nu av det lokala Warner-kontoret utomlands och försvinner därmed från den svenska exportstatistiken.

 
 

Intäkter från inspelad musik 2012–2017 (miljoner kronor)

Intäkter-från-inspelad-musik-2012–2017.png
 

Fördelning mellan intäkter från inspelad musik i olika format
på den inhemska marknaden 2009–2017

Fördelning-mellan-intäkter.png
 

I diagrammet visas fördelningen av intäkter från inspelad musik i olika format på den inhemska marknaden över tidsperioden 2009–2017. Vi ser hur konsumtionen i Sverige skiftat från fysiska och nedladdade format till strömmade musiktjänster. De står idag tår för 88 procent av intäkterna. I huvudsak kommer dessa intäkter från Spotify-abonnemang som estimerats till knappt 1,6 miljarder kronor 2017. Försäljningen av musik på fysiska format i Sverige och utlandet uppgick ammantaget till 473 miljoner kronor. 

 
inspelad-musik.png
 

På sju år, mellan 2009 och 2017, har den svenska musikbranschens intäkter i Sverige och från utlandet ökat med 60 procent motsvarande nästan 4 miljarder kronor.

 
 
 
mateo-abrahan.png
 

 ▲ Foto: Mateo Abrahan

 

Konsertintäkter

 
 
 

Konsertintäkterna har i den här rapporten  estimerats utifrån data från Statistiska centralbyråns enhet för näringslivets struktur¹ när det gäller den inhemska marknadens intäkter, och momsstatistik inom samma kod när det gäller exportmarknaden. Musiksverige har därefter bearbetat intäkterna genom att reducera dem till 80 procent eftersom datamängden från Statistiska centralbyrån även inkluderar verksamheter utanför musikbranschen. 

Med inhemska konsertintäkter avses biljettpriser  för konserter och festivaler i Sverige. Med konsert- relaterad export avses intäkter till sverigeregistrerade bolag för svenska artisters konserter och turnéer i utlandet.    

I likhet med tidigare år stod konsertintäkterna 2017 för drygt hälften av de totala intäkterna. De uppgick till drygt 6 miljarder kronor och representerade därmed 55 procent av musikbranschens samlade intäkter från den inhemska marknaden och exportmarknaden.

Konsertintäkterna ökade med sju procent jämfört med år 2016. Elva procent av de totala konsertintäkterna, 658 miljoner kronor, kom  från konserter och turnéer utomlands.²  

 

¹  Närmare bestämt med hjälp av omsättningsstatistik inom SNI-kod 90.02 Stödföretag till artistisk verksamhet. En redogörelse för hur denna procentsats fastställts finns att ta del av i Musikbranschen – metodutveckling. Rapporten finns tillgänglig på musiksverige.org/fakta-om-musikbranschen.

²  Både svenska och utländska konsert- eller managementbolag hjälper till att organisera och administrera vissa svenska artisters och musikers framföranden i utlandet. När svenska artister samarbetar med utländska agenter, management och/eller arrangörer, utgörs den konsertrelaterade exportintäkten till Sverige endast av artistgaget. Detta skiljer sig alltså från konserter som genomförs i Sverige, där omsättningen motsvaras av hela värdet av de sålda biljetterna.

 
 

Konsertintäkternas utveckling 2007–2017 (miljoner kronor)

 
 
 
backgrounds.png
 

I likhet med tidigare år stod konsertintäkterna 2016 för drygt hälften av de totala intäkterna. De uppgick till drygt 5,7 miljarder kronor och representerade därmed 55 procent av musikbranschens samlade intäkter från den inhemska marknaden och exportmarknaden. 

 
 
 
aaron-blanco.png
 

▲ Foto: Aaron Blanco Tejedor

 

Sammandrag med avslutande reflektioner

 
 
 

Den svenska musikbranschen omsatte cirka 10,7 miljarder kronor 2017. Det motsvarar en ökning med sju procent jämfört med 2016, vilket är en mindre procentuell ökning jämfört med tidigare år som haft tvåsiffrig tillväxt. Sett till den genomsnittliga årliga intäktsutvecklingen sedan Musiksveriges första mätningar 2009 är det upphovsrättsområdet som står för den högsta och mest stabila tillväxten på 7 procent. 

Motsvarande siffra för den inspelade musikens område är fem procent och för konsertområdet är siffran sex procent. Konsertområdet representerar störst andel av den totala omsättningen i branschen (56 procent), därefter kommer upphovsrättsliga intäkter (25 procent) och inspelad musik (19 procent).

 
 
 

Fördelning mellan intäkter från inspelad musik i olika format
på den inhemska marknaden 2009–2017

Fördelning-mellan-intäkter.png

Fördelning av musikbranschens totala intäkter 2017 från inhemsk marknad och export, uppdelad på intäktsslag

fordelning.png
 
sammandag.png
 
 
 

Exporten på drygt två miljarder kronor 2017 stod för 20 procent av den svenska musikbranschens totala omsättning. 

 
lane-smith.png
 

▲ Foto: Lane Smith

 

Musikbranschens intäktsutveckling hänger också samman med den svenska kronans växelkursutveckling. Generellt gäller att när kronan är svag gentemot en utrikes valuta ger det exporten en skjuts i positiv riktning. Trots att kronans växelkurs varit stark sedan finanskrisen över perioden 2009–2013 har ändå musikexportintäkterna ökat för vart och ett av dessa år.

Sedan första kvartalet 2013 och fram till 2017 har kronan dock försvagats gentemot en viktad korg av olika valutor, vilket gynnat den svenska exporten. I diagrammen nedan ser vi först den svenska musikbranschens samlade intäkter från export och hemmamarknad uppdelade på intäktsslag. Därefter (figur 8) presenteras de samlade intäkterna nedbrutna för den inhemska marknaden och exportmarknaden.

 
 
 

Den svenska musikbranschens intäktsutveckling
2009–2017 (miljarder kronor)

den-svenska-musikbranschens.png

Den svenska exportmarknadens intäktsutveckling
2009–2017 (miljarder kronor)

exportmarknad.png
 
 

Årets statistikrapport från Musiksverige har pekat på en stark utveckling på det upphovsrättsliga området. Den svenska musikbranschens intäkter ökar framförallt som en följd av att svensk musik är uppskattad i stora delar av världen. Bakom intäkterna från utlandet ligger svenska musikskaparframgångar både på stora marknader som USA och Storbritannien, men även mindre marknader. 

Digitaliseringen bidrar till att musikanvändningen får fler nyttjare och sprids över fler tjänster vilket ökar genomslaget världen över. För att bättre möta såväl kulturskapares som konsumenters behov på EU:s inre marknad, arbetar EU för att reformera upphovsrättslagstiftningen. Den nya lagen syftar till att stärka förutsättningarna för musikskapare att försörja sig och att hela musikbranschen ska kunna utvecklas på ett hållbart sätt.

Samtidigt som intäktsutvecklingen är positiv kan det vara värt att påminna om den forskning som visar att de kreativa branschernas intäkter är koncentrerade till ett förhållandevis litet antal kommersiellt framgångsrika ”hits”.⁴ Det medför att det trots ökade intäkter på övergripande nivå ändå behövs satsningar, exempelvis från politiskt håll för att säkerställa överlevnaden av ett varierat utbud av mindre kommersiellt framgångsrik musik. 

Vid sidan av diskussionen om musikbranschens ekonomi är mer mångfald och bättre jämställdhet i musikbranschen återkommande teman i Musiksveriges kunskapsproduktion och diskussion om musikbranschens villkor. 


Caves, R., (2000) Creative Industries. Contracts Between Art and Commerce. Cambridge: Harvard University Press
Elberse, A. (2013) Blockbusters: Hit-making, Risk-taking, and the Big Business of Entertainment. New York: Henry Holt and Company.
Rosen, S., (1981) The Economics of Superstars. American Economic Review, Volume 71, Issue 5 (Dec., 1981) 845–858.

 
5.png

Vid sidan av diskussionen om musikbranschens ekonomi är er mångfald och bättre jämställdhet i musikbranschen återkommande teman i Musiksveriges kunskapsproduktion och diskussion om musikbranschens villkor. 

 
 
 
massimo-sartirana.png
 

▲ Foto: Massimo Sartirana

 

Sysselsättning
i musikbranschen

 
 
 

Om statistiken
Statistiken över sysselsättningen i musikbranschen är inhämtad från SCB och bearbetad av Volante research.

Nedan är en lista på de SNI-koder som statistiken är baserad på respektive indelningen av statistiken i kategorier (Läs mer om metoden i Volante Research (2014), ”Sysselsättning i musikbranschen”).

Musikskapare (90010, 90030, 90040)
Musikindustri (58190, 59200, 90020)
Handel (46433, 47630, 47913)

Sysselsättning
Den svenska musikbranschen sysselsatte 10 271 personer år 2016. Med sysselsatta avses både anställda och egenföretagare. Dessa drygt 10 000 personer kan sättas i förhållande till exempelvis antalet anslutna medlemmar till upphovsrättsorganisationer som Ifpi Sverige, SAMI och Stim. Gemensamt överstiger de 100 000 personer. Alla musikskapare som är ansluta till upphovsrättsorganisationer är inte företagare och alla är inte heller aktiva när det gäller att skapa ny musik. Många kombinerar också musikutövande eller låtskrivande med annat arbete.

Könsfördelning
Könsfördelningen inom musikbranschen visar att cirka 60 procent av de sysselsatta är män och 40 procent är kvinnor.

Sett till den enskilda kategorin musikskapare är det lika många män som kvinnor som skapar och utövar musicerande. På beslutsfattande positioner däremot är könsfördelningen mer skev. 

 
 
 

Följande tabell visar könsfördelningen på beslutsfattande positioner i musikbranschen i jämförelse med näringslivet som helhet. Inom musikbranschen innehas vd-befattningen till 79 procent av män och 21 procent av kvinnor. Jämförande siffror för näringslivet som helhet är 82 procent män och 18 procent kvinnor.

65 procent av alla styrelsebefattningar inom musik- branschen innehas av män och 35 procent av kvinnor, och siffrorna ser nästan likadana ut som för näringslivet som helhet där männen representerar 66 procent av styrelseplatserna och kvinnorna 34 procent.

 

Könsfördelningen på beslutsfattande positioner, jämförelse mellan musikbranschen och hela näringslivet, data från 2016

 
 
 

Tabellerna nedan visar könsfördelningen på beslutsfattande positioner över tid och de visar att maktfördelningen mellan könen är relativt konstant från 2007 fram till 2016 som är det senaste år för vilken sysselsättningsstatistik finns tillgänglig. Trenden rör sig dock långsamt mot fler kvinnor i ledande befattningar.

Om förändringstakten skulle öka så pass att den förbättrades med en procent per år från och med 2016 skulle vi uppnå en jämn fördelning mellan män och kvinnor som vd i musikbranschen år 2045 och med samma förändringstakt när det gäller styrelserepresentationen skulle jämn könsfördelning infinna sig år 2031.

 

Könsfördelningen på vd-position i musikbranschen
åren 2007 – 2016

 

Könsfördelningen i styrelser i musikbranschen 
åren 2007 – 2016

 
 
 

Inrikes och utländsk bakgrund
År 2016 var andelen svenskar med utländsk bakgrund cirka 18 procent enligt Statistiska Centralbyrån. Med utländsk bakgrund avses en person som antingen är utrikes född eller född i Sverige, och båda föräldrarna är födda utomlands. 

Av de som arbetar i musikbranschen har 85 procent svensk bakgrund och knappt 15 procent utländsk bakgrund. Representationen på ledande befattningar visar att cirka en tiondel av vd:ar och styrelserepresentanter i musikbranschen har utländsk bakgrund.

För näringslivet som helhet är siffrorna något högre. 13 procent av vd:arna har utländsk bakgrund och 15 procent av svenskar med utländsk bakgrund är medlemmar i styrelser.

 
 

Representation av inrikes födda och utländsk bakgrund i ledande befattning i musikbranschen 2007 – 2016

 
Sysselsattning 4.png

Representation av inrikes födda och utländsk bakgrund i ledande befattning i näringslivet 2007 – 2016

 
Sysselsattning-5.png
 
4.png

Om förändringstakten skulle öka så pass att den förbättrades med en procent per år från och med 2016 skulle vi uppnå en jämn fördelning mellan män och kvinnor som vd i musikbranschen år 2045.

 
 
 
tom-Schikan.png

▲ Foto: Tom Schikan / Slowgold

 
 

Om Musiksverige

 
 
 

Vi är intresseorganisationen som kommunicerar och driver den samlade musikbranschens frågor. Vi samlar artister, kompositörer, textförfattare, musiker, managers, producenter, musikbolag och musikförläggare i Sverige. Vårt uppdrag är att ge den svenska musiken bästa möjliga förutsättningar att skapas, utvecklas och spridas. I vårt uppdrag ingår dessutom att samla musikbranschen i gemensamma projekt, som sammanställningar av statistik om branschen, och evenemang, som till exempel branschdagar.

Under hösten 2017 gav styrelsen Musiksverige ett nytt uppdrag över övrig verksamhet. Musiksverige ska verka för en jämställd bransch utan utrymme för kränkningar, sexuella trakasserier eller övergrepp. Uppdraget är överordnat all annan verksamhet.

Musiksverige är en ekonomisk förening och grundades våren 2010 av nio intresseorganisationer. Musiksverige består idag av fjorton organisationer och vi arbetar aktivt för att inkludera fler.

Grundare och huvudmän är SAMI (Svenska Artister och Musikers Intresseorganisation), IFPI SVERIGE (International Federation of the Phonographic Industry), STIM (Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå).

Våra medlemmar utöver våra grundare är: FST (Föreningen Svenska Tonsättare), Musikerförbundet, SYMF (Sveriges Yrkesmusikerförbund), Musikförläggarna, SKAP (Föreningen Svenska Kompositörer av Populärmusik), och SOM (Svenska Oberoende Musikproducenter).

Nätverksmedlemmar:
SSES (Swedish Sound Engineers Society), Sveriges Dragspelares Riksförbund, MBIN (Music Business Independent Network) och Föreningen Musikbransch- utbildningar.


 
om.png
 
 

Ordlista

 
 
 

FRIKÖPT MUSIK/ROYALTYFRI MUSIK
Friköpt musik innebär att rättighetshavarna gjort en totalöverlåtelse av sina rättigheter och redan blivit avlösta ekonomiskt. De som vill använda musiken i produktioner eller på annat sätt behöver inte be om tillstånd eller betala ytterligare för framföranderättigheterna till någon kollektiv förvaltningsorganisation. Den friköpta musiken inkluderar redan tillstånd från upphovspersoner, inspelningsägare, artister och musiker. De ursprungliga rättighetshavarna är inte heller anslutna till någon kollektiv förvaltningsorganisation som Stim, Sami eller Ifpi vilket innebär att de inte heller får ta del av någon framförande- ersättning som dessa organisationer annars samlar in. Upphovspersonen har dock alltid kvar sin ideella rätt och kan bland annat invända mot vissa typer av användningar av musiken (se även PRODUKTIONSMUSIK nedan).

MEKANISKA RÄTTIGHETER
Upphovspersonens rätt att erhålla ersättning när exemplar av hens verk görs genom att verket spelas in (mekaniseras) exempelvis som ljudfil eller på cd, vinyl och dvd.

MERCHANDISE
Merchandise är ett engelskt begrepp för exempelvis t-shirts, posters och leksaksfigurer som säljs med artistens logga eller namn, ofta i samband med turnéer eller konserter men även via artistens webbplats eller andra återförsäljare.

MUSIKBOLAG
Musikbolag arbetar bland annat med att hitta och utveckla artister, spela in musik samt ansvara för marknadsföring och försäljning av musik. Indiebolag är en förkortning av independentbolag och avser de musikbolag som är helt fristående och oberoende av majorbolagen. År 2016 var majorbolagen Universal Music Group, Sony Music Entertainment och Warner Music Group.

MUSIKFÖRLAG
Musikförlag arbetar på uppdrag av låtskrivare, kompositörer och textförfattare. Musikförlaget tillvaratar och representerar rättigheterna till upphovspersonens musik så att de får ersättning för nyttjandet av sina musikaliska verk. Musikförlagen marknadsför musiken till olika användare inom en rad områden, bland annat genom synkronisering i film, tv och reklam och utgivning av noter och låttexter.

NÄRSTÅENDE RÄTTIGHETER
Närstående rättigheter kallas så för att de står upphovsrätten nära. Upphovsrättslagen ger därför artister och musiker som medverkar på en inspelning och den som producerat inspelningen ett upphovsrättsligt skydd, både ideellt och ekonomiskt. En artist som själv skrivit, framfört och producerat sin musik är såväl upphovsperson som innehavare av närstående rättigheter.

OFFENTLIGT FRAMFÖRANDE
Offentligt framförande sker när musik framförs för en publik på en konsert eller spelas upp från till exempel tv, dator, radio eller skiva i exempelvis en butik, på en arbetsplats eller restaurang.

ONLINEFÖRSÄLJNING
Med onlineförsäljning menas försäljning av musik via digitala musiktjänster som till exempel Apples iTunes (nedladdad musik) och Spotify (strömmad musik). I denna kategori inkluderas också vissa intäkter från webb-tv och webb-radio som SVT Play och SR Webb och andra liknande tjänster.

PRODUKTIONSMUSIK 
Musik skriven och komponerad för audiovisuella produktioner, t.ex. reklam, spel, film, tv, webb. Musiken är förklarerad med upphovspersoner, musiker och artister av produktionsmusikförlaget. Det innebär att licenstagaren, genom att rapportera musikanvändningen och betala för musiken, har rätt att använda musiken i sin produktion, på det sätt som framgår av licensen.

PRIVATKOPIERINGSERSÄTTNING
Privatkopieringsersättningen gör det möjligt att kopiera och spela in musik, film och tv för privat bruk samtidigt som de upphovspersoner, artister och producenter vars musik kopieras kompenseras för detta. Enligt EU-lagstiftningen tillåts privatkopiering endast om rättighets- havarnas inkomstbortfall som en följd härutav kompenseras. Privatkopieringsersättningen betalas av de företag som importerar eller tillverkar och säljer produkter som kan användas för privatkopiering, som till exempel cd/dvd- skivor, mp3-spelare, externa hårddiskar, usb-minnen, mobiltelefoner och digitalboxar med inbyggd hårddisk.

SYNKRONISERING
En synkronisering sker när man sammanför musik med en bild- eller ljudproduktion, exempelvis film, tv, radio och reklam. För att musiken ska få användas i produktionen ska tillstånd erhållas från upphovspersonen, artisten, dennes musik- förlag eller musikbolag. Upphovsrättsinnehavaren får även ersättning när produktionen sänds i etermedia.

STRÖMMAD MUSIK
Exempel på strömmande musiktjänster är Spotify, Apple Music och Tidal. Strömning av musik (streaming) är när ljudfilerna skickas från en webbtjänst, via internet, till mottagarens dator, mobiltelefon etc där filerna spelas upp i realtid samtidigt som de skickas från webbtjänsten. Man kan då lyssna på musiken direkt utan att först ladda ner hela filen.

UPPHOVSRÄTTSLIGA INTÄKTER
Upphovsrättsliga intäkter är ersättning för musikanvändning exempelvis i radio och tv, dataspel, reklamfilm, eller i bakgrunden på restauranger. Intäkterna tillfaller kompositörer, arrangörer, textförfattare, musiker, artister, musikförlag, musikbolag och producenter. 

VIDARESÄNDNINGSERSÄTTNING
När kabel-tv-operatörer vidaresänder tv- eller radiokanaler har rättighetshavarna rätt till ersättning för nyttjandet av program- innehållet från de som vidaresänder kanalerna.