Musikbranschen
i siffror

Statistik från musikåret 2017

 
 
musiksverige_skiss_hemsida_2500x25000px2.jpg
 
 

Förord

 

Vilken omsorg behöver en bransch vars ekonomiska tillväxt är så stark? Musikbranschen i siffror visar för 2017 en tillväxt på drygt 4 procent och den totala tillväxten sedan 2009 är nu 60 procent.

I november 2017 kom uppropen #närmusikentystnar och #visjungerut. Upprop som mycket tydligt visade att branschens sedan länge kända ojämställdhet bland annat skapat en tystnadskultur för omfattande sexuella trakasserier. Det var upprop som krävde att musikbranschen visade sin egen vardag betydligt mer omsorg än vad som hade varit fallet tidigare. För Musiksverige ledde detta till ett antal aktiviteter. Vi beslutade att fortsätta kartläggningen av fördelningen män/kvinnor i branschen över tid, vi skapade en rapporteringstjänst och support- tjänst för de som varit utsatta för övergrepp och för de som behövde och behöver hjälp att hantera denna typ av problem. Vi beslutade även att genomföra en fortsättning på det fokusgruppsarbete om jämställdhet vi inledde 2017. Självklart behöver vi göra mycket mer.

För att trygga den musikaliska och kulturella mångfald som inte alltid kan finansiera sig själv behövs också omsorg. I en värld där musik konsumeras mycket ofta men till låga ersättningar per gång blir det mycket tydligt att alla måste vara med och bidra. Detta oavsett om man är en global digital plattform, en etablerad streamingtjänst eller om man representerar den politiska maktens omsorg för rättsinnehavarens och musikskaparnas behov av en stark upphovsrätt med tydliga spelregler för marknaden.

Ludvig Werner
Styrelseordförande Musiksverige

 
 
forord.png
 
 

Musiksverige ska verka för en jämställd bransch utan
utrymme för kränkningar, sexuella trakasserier eller övergrepp.
Uppdraget är överordnat all annan verksamhet.

 
ska-verka.png
 

Om Musiksveriges statistik

 
 
 

Musikbranschen i siffror – statistik för 2017 visar liksom tidigare statistikrapporter från Musiksverige den svenska musikbranschens omsättning i hela världen i form av intäkter från musikanvändning som genererats via lagliga distributionskanaler. Förklaring till branschspecifika ord och termer hittar du längst bak i rapporten. Rapporten analyserar den svenska musikbranschens ekonomi sedan 2009, med fokus på det senaste årets intäktsutveckling, utifrån de tre kategorierna upphovsrättsliga intäkter, intäkter från inspelad musik och konsertintäkter. Både intäkter från inspelad musik och konsertintäkter avser hela marknaden och priset mot konsument.

Den totala omsättningen för den samlade musikbranschens alla genrer inkluderar:

  1. Upphovsrättsliga intäkter som genereras när musik framförs exempelvis i radio, på tv, internet eller i bakgrunden på restauranger eller andra offentliga utrymmen.

  2. Intäkter för inspelad musik som säljs i form av prenumerationsabonnemang på strömmad musik eller som fysiska skivor eller nedladdningar.

  3. Konsertintäkter i samband med festivaler och konserter.

Vidare redovisar rapporten intäkterna uppdelade på inhemsk respektive utländsk försäljning. Med inhemsk musikförsäljning avses betalningar för musikkonsumtion i Sverige. Det betyder att konsertintäkter från svenska artister liksom utländska artister som framträdde i Sverige 2017 inräknas i den inhemska marknadens intäkter, medan svensk musik som framförts i utlandet räknas som exportintäkter – i de fall intäkterna tas upp i sverigeregistrerade bolag.

Vidare redovisar rapporten intäkterna uppdelade på inhemsk respektive utländsk försäljning. Med inhemsk musikförsäljning avses betalningar för musikkonsumtion i Sverige. Det betyder att konsertintäkter från venska artister liksom utländska artister som framträdde i Sverige 2017 inräknas i den inhemska marknadens intäkter, medan svensk musik som framförts i utlandet räknas som exportintäkter – i de fall intäkterna tas upp i sverigeregistrerade bolag. 

Svenska rättighetshavare som får sin musik framförd exempelvis i radio, på tv eller via internet utomlands utgör exempel på upphovsrättslig musikexport. Vid exempelvis ett svenskt musikbolags licensiering till en part i ett annat land, uppstår en exportintäkt för inspelad musik hos det svenska bolaget.

En arbetsgrupp har garanterat att korrekt data lämnats och samma grupp har även granskat rapporten. Arbetsgruppen har i likhet med tidigare år bestått av experter i Musiksveriges medlemsorganisationer.

Ekonomie doktor Linda Portnoff har sammanställt statistiken och författat rapporten. Mia Strandell, projektledare på Musiksverige, har koordinerat arbetet. Musiksverige har publicerat statistikrapporter sedan 2012. Sedan dess har statistiken uppdaterats årligen. Samma mätmetoder har tillämpats från år till år, vilket ger en jämförbarhet över tid. I de fall en metod har ändrats har även historiska data omräknats utifrån den nya metoden för att bevara jämförbarheten.

 
om-musiksverige.png
 
 

För att skapa kultur och musik som
inte enbart finansierar sig själv,
behövs en stark kulturpolitik
med trygghetssystem för musiker
och upphovspersoner. 

 
filip-barna.png

Foto: Filip Barna / Unsplash

 
 

Musikmarknaden 2017

 
  • Den svenska musikbranschens intäkter i Sverige och från utlandet uppgick under 2017 till 10,4 miljarder kronor och ökade med drygt fyra procent motsvarande 429 miljoner kronor jämfört med föregående år.

  • Musikexporten stod 2017 för 2,1 miljarder kronor och ökade med sex procent jämfört med föreående år. Sedan 2009 har musikexporten fördubblats, från cirka en till två miljarder kronor.

  • Musikbranschens totala intäkter utgjordes 2017till 55 procent av konsertintäkter (cirka 5,7 miljarder kronor), 25 procent av upphovsrättsliga intäkter (knappt 2,7 miljarder kronor) och 20 procent av intäkter från inspelad musik (cirka två miljarder kronor).

  • På sju år, mellan 2009 och 2017, har den svenska musikbranschens intäkter i Sverige och från utlandet ökat med 60 procent motsvarande nästan 4 miljarder kronor.

 
 
musikmarknaden-2017.png
 
 

På sju år, mellan 2009 och 2017, har den svenska
musikbranschens intäkter i Sverige och från
utlandet ökat med 60 procent motsvarande nästan
4 miljarder kronor.

 
mark-kamalov.png
 

▲ Foto: Mark Kamalov / Unsplash

 

Upphovsrättsliga intäkter

 
 
 

Upphovsrättsliga intäkter är ersättning för musikanvändning exempelvis i radio och tv, dataspel, reklamfilm eller i bakgrunden på restauranger. Intäkterna tillfaller kompositörer, arrangörer, textförfattare, musiker, artister, musikförlag, musikbolag och producenter. 

2017 stod upphovsrättsliga intäkter för 25 procent av musikbranschens totala omsättning. De upphovsrättsliga intäkterna uppgick till 2,7 miljarder kronor, vilket motsvaras av en ökning med 8 procent jämfört med 2016. Det är framförallt exportintäkterna som bidragit till uppgången. Totalt växte de med 14 procent jämfört med föregående år och nådde över en miljard kronor. 

Diagrammet och tabellen i den följande framställningen visar de upphovsrättsliga intäkternas utveckling över tiden. Intäkterna kan indelas i 7 övergripande kategorier: framförande- rättigheter, online, mekaniska rättigheter, synkroniseringsrättigheter, privatkopiering och vidaresändning samt övrigt. 

Framföranderättigheter är den enskilt största kategorin. Den utgörs framförallt av intäkter från licenser för användning av bakgrundsmusik på restauranger, hotell, konserter och biografer och andra offentliga miljöer, samt musik i kommersiell och public service-tv, radio och närradio. Enligt rapporten Musikens effekter på konsumenternas beteende: En forskningsöversikt, använder fler kunder musik mer medvetet än tidigare och musik- valet påverkar lusten att konsumera. De totala intäkterna från framföranderättigheter uppgick år 2017 till drygt 1,6 miljarder kronor. Fler musikleverantörer och hårdare konkurrens från friköpt musik är två trendinslag inom bakgrundsmusikens område som sett en ökning på drygt 100 miljoner kronor jämfört med föregående år.

 

Stora globala trender såsom digitalisering och globalisering har fortsatt stor inverkan på intäktsutvecklingen i musikbranschen. När musik konsumeras online, via exempelvis Spotify eller Apple Music, uppstår tekniskt sett både en typ av framförande och en typ av mekanisering. De intäkter som skapas till följd av onlinelyssnandet följer vi i kategorin online. (Förutom när det gäller online-intäkter från utlandet som ingår i framförandekategorin på grund av en begränsning i nedbrytbarhet av denna data.) 

Digitaliseringen bidrar till att avstånden krymper i musikbranschen, precis som i övriga samhället. Nya marknader öppnar sig för musikskapare i hela världen. Drivkraften bakom en växande global musikmarknad handlar en hel del om streaming, med växande musiktjänster som Spotify, YouTube och Apple Music. Även inom rörlig bild sker stora förändringar. Vi lägger allt mer tid på att titta på rörlig bild online exempelvis Netflix, YouTube eller video i sociala medier, samtidigt som tittandet på linjär tv fortsatt att minska. Utvecklingen går snabbt och streamad video tar allt mer av en växande kaka, delvis på bekostnad av linjä

Onlineområdet uppgick 2017 till 557 miljoner kronor och ökade med 20 procent (jämfört med en sjuprocentig ökning året innan). Exportintäkterna ökade med 17 miljoner kronor från 111 miljoner kronor till knappt 128 miljoner kronor och den inhemska marknaden ökade med 76 miljoner motsvarande 22 procent. 

Intäkterna från licensiering av mekaniska rättigheter minskade med 15 procent från 159 miljoner kronor 2016 till 134 miljoner kronor 2017, medan synkroniseringsintäkterna ökade med 16 procent från 200 miljoner kronor år 2016 till 232 miljoner kronor 2017. Privatkopieringsersättning och vidaresändningsersättning minskade från 58 miljoner kronor 2016 till 50 miljoner kronor 2017, en sextonprocentig nedgång från föregående år vilken finner sin förklaring i en stor fordran som Copyswede har på elektronikbranschen på grund av en pågående tvist.

 
 

Upphovsrättsliga intäkter, SEK, 2009–2017 (miljoner kronor)

 
Upphovsrattsliga-1.png
Upphovsrattsliga-2.png
 
 

Kategorin övriga intäkter minskade från 87 miljoner kronor 2016 till 82 miljoner kronor 2017. Här ingår intäkter från flera olika områden, till exempel grafiska rättigheter i form av notlicenser, vissa rättigheter till live, merchandise, synkroniseringar samt fonogram ersättning. 

Data kommer från Stim, NCB, SAMI, Ifpi Sverige,
Musikförläggarna och Copyswede (via Stim, SAMI
och Ifpi) Sverige.

 
 

Upphovsrättsliga intäkter 2017 jämfört med 2016 (miljoner kronor, samt procentuell förändring)

 
Upphovsrattsliga-intakter.png
 
 
upphovsrttsliga-intkter.png
 
 

2017 stod upphovsrättsliga intäkter för 25 procent
av musikbranschens totala omsättning.

 
austin-pacheco.png
 

▲ Foto: Austin Pacheco / Unsplash

 

Intäkter från
inspelad musik

 
 
 

Intäkter från inspelad musik kommer från försäljning av musikinspelningar i olika format, främst från prenumerationsabonnemang på strömmad musik, men också från försäljning av cd-skivor och ned­laddningar. Siffrorna avspeglar slutpriset (exklusive moms) som betalas av kunderna, men för att undvika dubbelräkningar har upphovsrättsandelen av den inspelade musikens intäkter brutits ut och redovisats tillsammans med övriga upphovsrättsliga intäkter. 

Totalt uppgick intäkterna från inspelad musik till drygt två miljarder kronor, vilket innebar en ökning med fem miljoner kronor jämfört med föregående år. 

Den inhemska marknadens intäkter uppgick i likhet med föregående år till drygt 1,6 miljarder kronor och intäkterna från utlandet minskade något, från 379 miljoner kronor 2016 till 375 miljoner kronor 2017.* 

Diagrammen visar de inspelade intäkternas utveckling från 2012 fram till och med 2017 och har tagits fram med hjälp av data från musikbolagens intresseorganisation Ifpi Sverige.

 

* Nedgången kan förklaras av att musikbolaget X5 som tidigare år stått för en stor del av onlineförsäljningen på exportsidan såldes till Warner under 2016. Denna försäljning görs nu av det lokala Warner-kontoret utomlands och försvinner därmed från den svenska exportstatistiken.

 
 

Intäkter från inspelad musik 2012–2017 (miljoner kronor)

Intäkter-från-inspelad-musik-2012–2017.png
 

Fördelning mellan intäkter från inspelad musik i olika format
på den inhemska marknaden 2009–2017

Fördelning-mellan-intäkter.png
 

I diagrammet visas fördelningen av intäkter från inspelad musik i olika format på den inhemska marknaden över tidsperioden 2009–2017. Vi ser hur konsumtionen i Sverige skiftat från fysiska och nedladdade format till strömmade musiktjänster. De står idag tår för 88 procent av intäkterna. I huvudsak kommer dessa intäkter från Spotify-abonnemang som estimerats till knappt 1,6 miljarder kronor 2017. Försäljningen av musik på fysiska format i Sverige och utlandet uppgick ammantaget till 473 miljoner kronor. 

 
upphovsrttsliga-intkter.png
 

På sju år, mellan 2009 och 2017, har den svenska
musikbranschens intäkter i Sverige och från
utlandet ökat med 60 procent motsvarande nästan
4 miljarder kronor.

 
 
mateo-abrahan.png
 

 ▲ Foto: Mateo Abrahan / Unsplash

 

Konsertintäkter

 
 
 

Konsertintäkterna har i den här rapporten  estimerats utifrån data från Statistiska centralbyråns enhet för näringslivets struktur¹ när det gäller den inhemska marknadens intäkter, och momsstatistik inom samma kod när det gäller exportmarknaden. Musiksverige har därefter bearbetat intäkterna genom att reducera dem till 80 procent eftersom datamängden från Statistiska centralbyrån även inkluderar verksamheter utanför musikbranschen. 

Med inhemska konsertintäkter avses biljettpriser  för konserter och festivaler i Sverige. Med konsert- relaterad export avses intäkter till sverigeregistrerade bolag för svenska artisters konserter och turnéer  i utlandet.    

I likhet med tidigare år stod konsertintäkterna  2017 för drygt hälften av de totala intäkterna.  De uppgick till drygt 5,7 miljarder kronor och  representerade därmed 55 procent av  musikbranschens samlade intäkter från den  inhemska marknaden och exportmarknaden.

Konsertintäkterna ökade med fyra procent  jämfört med år 2016. Elva procent av de totala  konsertintäkterna, 658 miljoner kronor, kom  från konserter och turnéer utomlands.²  




 

¹  Närmare bestämt med hjälp av omsättningsstatistik inom SNI-kod 90.02 Stödföretag till artistisk verksamhet. En redogörelse för hur denna procentsats fastställts finns att ta del av i Musikbranschen – metodutveckling. Rapporten finns tillgänglig på musiksverige.org/fakta-om-musikbranschen.

²  Både svenska och utländska konsert- eller managementbolag hjälper till att organisera och administrera vissa svenska artisters och musikers framföranden i utlandet. När svenska artister samarbetar med utländska agenter, management och/eller arrangörer, utgörs den konsertrelaterade exportintäkten till Sverige endast av artistgaget. Detta skiljer sig alltså från konserter som genomförs i Sverige, där omsättningen motsvaras av hela värdet av de sålda biljetterna.