Om Musiksveriges statistik

 
 
 

Musikbranschen i siffror – statistik för 2017 visar liksom tidigare statistikrapporter från Musiksverige den svenska musikbranschens omsättning i hela världen i form av intäkter från musikanvändning som genererats via lagliga distributionskanaler. Förklaring till branschspecifika ord och termer hittar du längst bak i rapporten. Rapporten analyserar den svenska musikbranschens ekonomi sedan 2009, med fokus på det senaste årets intäktsutveckling, utifrån de tre kategorierna upphovsrättsliga intäkter, intäkter från inspelad musik och konsertintäkter. Både intäkter från inspelad musik och konsertintäkter avser hela marknaden och priset mot konsument.

Den totala omsättningen för den samlade musikbranschens alla genrer inkluderar:

1. Upphovsrättsliga intäkter som genereras när musik framförs exempelvis i radio, på tv, internet eller i bakgrunden på restauranger eller andra offentliga utrymmen.

2. Intäkter för inspelad musik som säljs i form av prenumerationsabonnemang på strömmad musik eller som fysiska skivor eller nedladdningar.

3. Konsertintäkter i samband med festivaler och konserter.

Vidare redovisar rapporten intäkterna uppdelade på inhemsk respektive utländsk försäljning. Med inhemsk musikförsäljning avses betalningar för musikkonsumtion i Sverige. Det betyder att konsertintäkter från svenska artister liksom utländska artister som framträdde i Sverige 2017 inräknas i den inhemska marknadens intäkter, medan svensk musik som framförts i utlandet räknas som exportintäkter – i de fall intäkterna tas upp i sverigeregistrerade bolag.

Vidare redovisar rapporten intäkterna uppdelade på inhemsk respektive utländsk försäljning. Med inhemsk musikförsäljning avses betalningar för musikkonsumtion i Sverige. Det betyder att konsertintäkter från venska artister liksom utländska artister som framträdde i Sverige 2017 inräknas i den inhemska marknadens intäkter, medan svensk musik som framförts i utlandet räknas som exportintäkter – i de fall intäkterna tas upp i sverigeregistrerade bolag. 

Svenska rättighetshavare som får sin musik framförd exempelvis i radio, på tv eller via internet utomlands utgör exempel på upphovsrättslig musikexport. Vid exempelvis ett svenskt musikbolags licensiering till en part i ett annat land, uppstår en exportintäkt för inspelad musik hos det svenska bolaget.

En arbetsgrupp har garanterat att korrekt data lämnats och samma grupp har även granskat rapporten. Arbetsgruppen har i likhet med tidigare år bestått av experter i Musiksveriges medlemsorganisationer.

Ekonomie doktor Linda Portnoff har sammanställt statistiken och författat rapporten. Mia Strandell, projektledare på Musiksverige, har koordinerat arbetet. Musiksverige har publicerat statistikrapporter sedan 2012. Sedan dess har statistiken uppdaterats årligen. Samma mätmetoder har tillämpats från år till år, vilket ger en jämförbarhet över tid. I de fall en metod har ändrats har även historiska data omräknats utifrån den nya metoden för att bevara jämförbarheten.